Som ni alla vet så har jag gått vidare i mitt liv med helt fantastiska Patrik.
Det som gör mig ledsen är att man aldrig slutar bli besviken på människor, människor i sin närhet. Som jag trodde jag kunde öppna mig för, som jag litade på och som jag aldrig trodde man skulle bli sviken av.
Det är inte så.. Dessa människor kommer jag nog aldrig ha samma tilliten till längre.
När jag blev så sårad och sökte tröst, tror att jag får den för att sedan få ett slag i magen..
Att jag visade mig sårbar för dessa och i själva verket så tycker de nog att jag gjort fel, att jag varit elak och förmodligen egoistisk. Att vederbörande sedan tror att det hela handlar om pengar.. Snälla!
Att ena stunden höra"Jag skulle inte ens svar" till "Åhh Gud jag blir tårögd" är för mig inte samma sak!
Men alla gör vi våra val i livet, både bra och dåliga, men ta ansvar för det och be för fan om ursäkt. Försök inte sopa det under mattan med ett uruselt sms!
Veronica
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar